Utgångspunkten för utställningen Hemma på Stigberget var ett omfattande fotoarkiv med bilder av tapethandlaren Axel Svensson, sonen Arne Svensson och barnbarnet Lena Carlsson. Axel och Arne bodde på Bangatan och Lena bedrev under flera decennier dokumentationsprojekt om Göteborgs förändrade stadsbild. Utställningen var ett samverkansprojekt mellan GPS400, FLOCK & MYLLER, HDK-Valand, Riksarkivet, Föreningen (b)id Stigberget, Higab, Hasselbladstiftelsen och Göteborgs Energi. Utställningen pågick mellan den 29 augusti och den 29 september.
I samband med vernissaget den 29 augusti framträdde konst-, poesi och musikprojektet Du är här i Gathenhielmska trädgården. Du är här har ägnat ett antal år åt att dokumentera OLIKA platser i Göteborg, sammanlagt 400 stycken, som har fått sin egen text och egen melodi. Under vernissagekvällen framförde gruppen ett antal av dessa som alla har med den lokala geografin kring Stigbergstorget att göra. Texter och melodier som berättar om exempelvis Gathenhielmska trädgården, Hobby Center, Sjömansgården och Carnegiekajen. Om det samtida Göteborg och stadens tvetydiga relation till sin historia. Om det som försvinner och det som läggs till, om de obönhörliga förändringar som är en del av tidens gång. Du är här består av Lina Ekdahl, Ulf Rönnerstrand, Ylva Olaison, Isak Eldh och Magnus Haglund.
Hemma på Stigberget har en högst konkret utgångspunkt. Här bodde – närmare bestämt på Bangatan 13 – tapethandlaren och amatörfotografen Axel Svensson med familj. Från slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1920-talet fotograferade han runt om i Göteborg. Det är porträtt av stadens gator, avenyer och offentliga platser. Stenhusens fasader utgör en fond mot vilken stadslivet utspelar sig. Hans profession som tapethandlare ger sig till känna i bilder av skyltfönster och interiörer med bodbiträden. Som den amatörfotograf han var skildrade Axel också familjen och det egna hemmet. Lägenheten var för tiden modernt inredd i jugendstil. Här samlades man med goda vänner för uppsluppna tillställningar, men det var också en ombonad plats för still kvällar i lampans sken med handarbete eller läsning.
Barnen, när de kom, blev förstås ett återkommande motiv. Sonen Arne ärvde pappans intresse för fotografi och blev också han en hängiven amatör och medlem i en av de många fotoklubbar som fanns i mitten på 1900-talet. Både far och son fascinerades av fotografins tekniska utveckling, vilket bland annat märks i ett tidigt bruk av färgfotografi. Även Arnes huvudsakliga motiv var Göteborg och han skildrar staden med en flanörs uppmärksamhet för detaljer. I Arnes fall fanns dessutom en utvecklad estetisk blick och många av hans bilder är influerade av den modernistiska fotografins djärva kompositioner, där motivet är en förevändning för att gestalta ett spel av linjer, ytor och former.
I likhet med de flesta fotografers arbeten kunde Axels och Arnes bilder ha försvunnit ur historien – ofta bortkastade när anhöriga rensar i avlidnas kvarlåtenskap. Att så inte blev fallet kan vi tacka textilläraren och amatörfotografen Lena Carlsson för. Hon var ett av Axels barnbarn och fann hans negativ på en vind och gav på eget initiativ ut boken Tapethandlaren Svenssons Göteborg (1976), som följdes av Textillärare Carlssons Göteborg (1989). Denna räddningsaktion kan ses i ljuset av Lenas starka engagemang i omvandlingen av Göteborg och kritiken mot rivningarna som genomfördes i stor skala under 1970- och 1980-talet. Med en avsikt att aktivt bevara och synliggöra konsekvenserna av moderniseringen dokumenterade hon stadens bebyggelse. Särskilt tydligt blir det när hon fotograferar före och efter grävskopornas framfart, eller ställer sina egna bilder bredvid morfaderns fotograferade på samma plats flera decennier tidigare.
Lena Carlssons och Axel och Arne Svensson samtliga negativ har digitaliserats av GPS400 finns nu förvarade hos på Riksarkivet i Göteborg för framtida forskning. Tillsammans spänner deras arbeten över ett sekel och ger en unik inblick i Göteborgs bebyggelse och stadslandskap, men berättar också om amatörfotografins utveckling under 1900-talet och hur fotografin har använts för att skildra sin omgivning och nära krets, men också som ett redskap för att skapa opinion i samhälleliga frågor. Möjligheterna som arkivet ger är många och med Hemma på Stigberger visas ett urval av deras fotografier från Stigberget. De tre olika tidsskikten skänker djup till upplevelsen när vi idag blickar ut över och rör oss på samma plats – ett område präglad av både kontinuitet och förvandling. Genom att öppna dörrar bakåt i tiden hjälper bilderna oss att formulera föreställningar om platsens framtida utveckling och hur Stigberget kan fortsätta att vara en plats där många känner sig hemma.
Bakom utställningen:
Curatorer: Niclas Östlind, Viceprefekt för forskning på HDK-Valand och Karl-Magnus Johansson, förstearkivarie på Riksarkivet i Göteborg
Projektägare MOMENT 5: Hasselbladstiftelsen
Samarbetspartners: (b)id Stigberget, Riksarkivet i Göteborg, Higab, Göteborgs Energi, FLOCK & MYLLER, Gathenhielmska kulturreservatet
Formgivning: Pascal Prosek
Projektägare för MOMENT: GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning
Foto: Hendrik Zeitler
People’s History of Gathenhielmska ägde rum i samarbete med Riksantikvarieämbetet