Vi har genom åren hört åtskilliga anekdoter om att en del av Gathenhielmska huset under slutet på 1800-talet skulle varit en konfektionsaffär, somliga säger bestämt att det var en butik för damhattar. Efterforskningar visar mycket riktigt att det fans en modeaffär inhyst i husets västra del. Men när det kommer till historier som rör textil så är det sannolikt inget som slår berättelsen om textilkonstnären och textilpionjären Helena Catharina Utfall.
Helena Catharina Utfall (född 1689, död 1750), gift med Christian Gathenhielm (Lars Gathenhielmska bror), och sedermera dotter till den inflytelserika handelsmannen Jacob Utfall. Helena var långt mer än bara en kaparhustru, hon var en affärskvinna i en tid då kvinnors roller ofta begränsades.
1722 året efter att Helena Catharina Utfall blivit änka började hon sitt arbete med att utveckla drällvävnaden. Dräll är en vävteknik där geometriska mönster bildas genom varpens och inslagets växlande bindningar. I Marks härad vävdes lärft sen tidigare. Helena Catharina Utfall ville få kvinnorna i trakten att väva dräll. Till en början fick hon dem till att väva 8-skafts dräll vilket gav 11–12 öre per aln istället för 7–8 öre alnen som de fick för lärft, vilket gav kvinnorna en bättre ekonomi.
Varifrån Helena Catharina Utfall hade fått kunskapen är svårt att veta men med stor sannolikhet hade de resor som företogs av hennes tidigare man Christian och svåger Lars en stor betydelse. Lars ska ha talat både engelska och holländska, dock finns det osäkerhet i hur mycket han faktiskt reste. Helena Catharina Utfall var en pionjär i sin strävan att få i gång drällvävnad. Att få allmogen att själva tillverka dräll i stället för att importera passade väl in i tidens tankar om merkantilism och inhemsk linnemanufaktur.
På senare år har flertalet textilkonstnärer arbetat i huset, Hanna Norrna och i förra året arbetade Malin Parkegren för att nämna några. Parkgren har själv intressant nog arbetat med just dräll.
Hanna Norrna är textilkonstnär och skapar vävar i silke. Hon föder också upp silkesmaskar, matar dem med mullbärsblad och använder silket från deras kokonger.
Malin Parkegren är textil konsthantverkare som främst arbetar med ikat som metod och idé. Genom teknikens materiella uttryck och konceptuella ambitioner utforskar hon både inneboende kvaliteter och större teman om rörelse, rumslighet och precision. Hon har examen från Handarbetets Vänner och från Chalmers Tekniska Högskola inom arkitektur.
Foto: Anna Hulth
People’s History of Gathenhielmska ägde rum i samarbete med Riksantikvarieämbetet